Kör bara kör!

Ett trevligt motionslopp i Falun som i år provar att ändra banan lite och har kortat sträckan till 155 km. Det går också att välja 35 km och 85 km. Det har hela tiden stått på listan över lopp jag tänkt köra i år och när jag inte hade möjlighet att cykla Leksandsrundan anmälde jag mig direkt till det här motionsloppet.

Att formen känts helt kass har jag försökt tänka bort helt till den här veckan då jag känt mig hängig och trött och tänkt att förkylning var i antågande. Varje morgon har jag tänkt att jag är nog lite sjuk men sedan vid lunch har det inte varit något fel. Kanske har det varit en förhoppning att få slippa ta i och plåga sig? Så det var inte direkt en peppad Magdalena i veckan.

Hur man än tänker är ett motionslopp en superbra träning. Gick i tankar på att kanske ta det lugnt och stanna vid några depåer men väl igång vill jag inte släppa gruppen. Fikaben och chansen att bli ensam lockar ju inte direkt.

Lars har lite av en formtopp så han orkade till och med vända och hämta en kompis som ”bånkat”. Han är initiativtagaren till #schysstcykling ” så det känns skönt inför Vättern nästa år.

Som tur är var det några starka kompisar som jag skulle få köra med och jag sa att jag ligger bakom så får vi se om jag hänger med. Vet ju att trots att de tagit bort några backar i loppet är det en rejält lång stigning i början, ni som känner till Falun vet att från stan och upp emot Skuggarvet är det uppåt och som vanligt i lopp är det i början det spricker av. Här gällde det att hänga på och efter backarna blir det en utförskörning och sedan en brant knäpp och där blev jag hopplöst efter! Alla i gruppen körde förbi och på krönet var det en lucka fram. Där fick vi lite heja rop från Marcus, alltid lite moralhöjande. Men ännu mera värdefullt är en kompis som väntar in så att man lätt rullar i kapp i utförskörningen. Tack Robin! Sedan rullade det på fint i det vackra och nästan vindstilla vädret. Fina vägar som slingrar sig genom byar vid spegelblanka sjöar. Vi är nu en grupp på ca 15 cyklister, det fungerar ganska fint för att vara en spontangrupp. Det är ändå så att man ser vilka som har klungvana och vilka hjul man gärna väljer.

Några av de som cyklade i min klunga och hjälten från Skuggarvet!😊

Den nya bansträckningen bjöd tyvärr på både dålig asfalt och en hel del avgrävningar och högvis med grus så det var ett minus för årets upplaga. Men i stort bjuder banan på både backar och fina partier för att cykla riktigt snabbt. Trevlig avslutning genom stan också istället för en superbrant backe på slutet. Vi rullade in i målet på gruvområdet med en klunga på 8 cyklister. Två tjejer var vi och de kändes lite som vi kanske var de enda tjejerna som valde att cykla den långa banan. Det var inte vilken tjej som helst heller utan Mikaela Finn som ingår i vårat #schysstcykling grupp. (Nyfiken på vad det är så finns en blogg om det också.) Det var första gången som vi träffades och jag blev direkt förtjust i henne. Stark cyklist och trevlig, men en rolig detalj var att vi cyklar på lika Canyon cyklar även om hennes är en nyare version.

Cyklister är inte så intresserade av uppvärmning, för var gör man av cykeln?
De här killarna cyklade i vår klunga och gjorde det bra. Tack för ett bra lopp.
Mikaela i täten när vi cyklar upp för backen där jag tappade klungan. Jag syns nere vid bilen. Bilden är tagen av Marcus Streiffert. (Tack för peppet!)

Som sammanfattning fick jag en trevlig dag på cykeln. Mycket trevligare än jag vågat hoppas på och bara vädret gör ju att man vill cykla mera. God buffé och underhållning är också en trevlig inramning av dagen.

Kör bara kör, det gör jag om nästa år igen!

De bilder som är med är tagna av arrangören om inte annat anges.📸

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *