Vasatrampet?

Så på lördagen var det dags igen för ett lokalt motionslopp för mig. 140 km skulle trampas, delvis på känd mark dvs vasaloppsvägen och dels genom totala skogen. Loppet firar i år 25 årsjubileum, tyvärr har loppet haft en trend med färre cyklister. Kanske många tappat formen och inte längre är så intresserade av att köra lopp. I min klubb cyklar några MTB och springer den här tiden på säsongen.

Grundaren Garry Jones som arrangerar Vasatrampet för 25 gången.

Grundaren är Garry Jones som startade loppet för att cyklister ska ha ett lopp att träna till under sommaren så att säsongen varar längre. Han lovar att fortsätta med Vasatrampet så länge någon cyklist kommer. Han har god hjälp av sina döttrar, Amanda har den här säsongen börjat träna i min klubb Brudpiga så vi har lärt känna varandra. Så roligt att vi sakta men säkert blir flera tjejer som tränar cykel. Vi var fem stycken från Brudpiga som var med och cyklade och jag hoppas verkligen att vi kunde ha varit flera så det får vi ändra på till nästa år. Känner också att vi behöver bli flera tjejer, såg bara en tjej till som startade på långa banan. Lite tråkigt att inte flera vill vara med. Undrar vad som skulle få flera tjejer att vara med?

Starten på mellanbanan 91 km.

En sak som jag tycker är lite svår med små lopp är om man kommer få några att cykla med. Jag brukar ju ofta cykla lopp med en klunga på våren som träning inför Vätternrundan och då blir man ju väldigt bortskämd. Att alla känner varandra och kör snyggt. I motionslopp med spontanklungor kan man få cykla med de som helt gröna på klungkörning. Att det vinglas och bromsas och stöts i backar, nästan som i ett race. Det kan både kännas lite farligt och det blir onödigt jobbigt.

Själv älskar jag ju att cykla energisnålt och jämnt i klungan. Att cykla ensam på ett lopp är ju ganska värdelöst, då kan man ju lika bra vara hemma och träna själv. Lördagen bjöd på mycket vind och en kuperad bana.

Starten har gått och jag försöker hänga på några starka ryggar. Anar inte att en kompis är i väg och kissar så att han missar starten! ?

Första delen av banan skulle gå nästan tre mil i motvind och redan på vägen utifrån Mora lutade det emot och ”hjälp ”att bli ensam i vinden så då fick jag bita i direkt! Som vanligt gick det ganska snabbt i början och vi blev en större grupp som fick till ett samarbete. Mitt mål var att försöka hänga med gruppen så länge som möjligt. I de längre/ brantare backarna fick jag kämpa och när vi svängde av var det bara att gå ner i svansen och lägga sig på hjul. Halvvägs var vi tre som var i svansen hela tiden. Vi turades om att ligga närmast klungan och fånga hjul. Det kan bli en lite jobbig uppgift annars. Jag tänker att jag ska spara så mycket kraft som möjligt till vi svänger in på vasaloppsvägen vid Tennäng. Ni som kört något lopp i Vasaloppet vet att här går det uppåt och uppåt. Lyckades hänga kvar i gruppen till Risberg men sedan gick gummibandet av. Då hade jag blivit upphämtad av en kille men just när jag kom tillbaka tryckte de på i en backe och det var – Adjöss!!

Vår trio i mål. Mycket vindpinade kan man säga.
Även om själva mållinjen var passerad var det ändå skönt att komma in under den välkända portalen.

Lite envis som jag är krigade jag på en mil i hopp om att det skulle gå långsammare och jag skulle komma i kapp. Men innan depån i Evertsberg såg jag att de två andra som tappat i backarna var på väg ikapp. Min klubbkompis Robin och Ola från Bollnäs Ck. Vi stannade och åt lite mackor och kanelsnurror och laddade för att cykla de fyra återstående milen tillsammans.

Vi fick kämpa ordentligt men väl i mål känns det ändå bra att ha kämpat ordentligt. Hade rejält ont i benen men efter dusch kändes det helt ok. Vi åt en stor buffé där vi snackade om loppet innan vi åkte hem igen. Det är en del av att åka på olika motionslopp att man pratar om hur det gått med kompisarna.

Avslutningsvis tycker jag att Vasatrampet förtjänar flera deltagare så kanske ses vi nästa år?

Alla bilder är tagna av Vasatrampet.?

Ett riktigt bra pris som jag hade turen att vinna och den snygga plaketten som alla får.