Ottarsloppet

I torsdags var det äntligen dags för dagen jag både fruktat och längtat efter i flera månader, min första tävling!

Kvällen före spenderades naturligtvis på altanen med cykelvård på schemat, jag guidade maken i tvättandets ädla konst. Han har lite att lära! Vi käkade även middag med goda vänner, Jennie och Alex, som också skulle köra loppet. Härligt att ladda upp tillsammans! Jag lyckades med konststycket att sova gott natten före start något som verkligen förvånade mig då sömnlöshet är mitt mellannamn.

Racedagens morgon började med att vi åkte hem till Jennie och Alex och åt en riktig mysfrukost tillsammans. Jennie och jag har cyklat ungefär lika länge och dagens tävling var också hennes första.

Frukostbordet uppdukat!

Efter frukost lämnade vi sonen hos mormor och åkte därefter och packade cyklar och utrustning för att sedan ge oss iväg mot banan.

Dags att lasta bilen.

Det tar ca 45 minuter att åka till Ottarsbanan från oss men det kändes som två timmar. När vi kom fram var jag så fruktansvärt nervös. Vi mötte upp bästa Tessan och Daniel och gick hämtade sedan ut våra nummerlappar. Efter en stund på tävlingsområdet lugnade jag ned mig och började känna igen mig själv så jag kunde njuta av situationen.

Förväntansfulla tjejer.

Vädret var underbart och stämningen var fantastisk. Vår klubb Östra Aros CK hade ett tält på tävlingsplatsen där alla medlemmar samlades för att ladda upp. Jag är så glad över klubben, det är otroligt härlig stämning och spelar ingen roll om du är nybörjare eller proffs. Precis som en klubb ska vara!

Östra Aros CK

När det var 45 minuter kvar till start gick vi och la ut cyklarna i startfållorna och då blev jag nervös igen. Väntan var olidlig innan det var dags att äntligen starta.

När fältet gav sig iväg var det otroligt trångt och gick så långsamt men efter en stund släppte det och rullade på.

Om mitt lopp kan jag inte säga annat än att jag är otroligt nöjd. Jag har aldrig cyklat bättre i skogen och jag följde planen jag lagt upp.

Jag tog det aningens för lugnt men målet i första hand var att fullfölja två varv vilket jag gjorde och jag klarade mitt tidsmål. Jag hade dessutom juice kvar i benen för att köra om några rackare i loppets sista uppförsbackar och hålla avståndet till killen bakom mig på upploppssträckan. Nästa gång ska jag köra hårdare!

Nöjd efter målgång!

Jag vill också passa på att hylla hela cykelgänget, Daniel och Alex som körde tävlingsklassen och Richard (min hubby), Derek, Tessan och Jennie som alla gjorde det fantastiskt bra! Jag är så stolt över er! Extra kul var det också att en klubbkamrat kom på andra plats i tävlingsklassen!

Ottarsloppet var en fantastisk första erfarenhet av tävling och jag kan varmt rekommendera loppet till cyklister på alla nivåer. Jag fick defenitivt blodad tand och längtar efter att få tävla igen!

 

2 reaktioner på ”Ottarsloppet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *