4 lopp – 7 dagar

Som jag berättat i början på året hägrar etapplopp i Italien i slutet av juli, jag och sambon ska ner och köra Giro delle dolomiti. Det ska bli en grymt häftig upplevelse! Att köra etapplopp i bergen är inte helt lätt att förbereda sig för här hemma känner jag, just den där biten med att cykla uppför i 8% lutning i 27km är ju rätt speciell! Blir sådär härligt nervös i magen bara jag tänker på det…

Förutom att cykla i berg så måste jag vänja kroppen vid att cykla länge och hårt flera dagar i rad. Mallorca var en riktigt bra del i uppladdningen – kommer ett eget Mallisinlägg senare 😉

I början på maj blev det 4 lopp på 7 dagar. FIK trampen 100km, Giro de gelato 125km, Billingeracet 37km och Göingerundan 90km. På både Billingeracet och Göingerundan var det tänkt att jag skulle cykla de långa sträckorna – 73km på Billingeracet och 150km på Göingerundan.. men jag kände mig totalt orkeslös på de andra två loppen, pulsen rusade och prestationsnivån var lika med noll.

Det var inget roligt att välja kortare distans, inte heller speciellt kul att inte ha någon kraft alls. Eller om jag ska vara riktigt ärlig – det är en genomjävlig känsla när kroppen inte svarar, speciellt när man inte förstår varför. Först tänkte jag inte cykla alls och jag var rätt purken. Sen kom jag fram till att jag kunde myscykla och njuta av naturen i alla fall. Och det målet nådde jag! Mycket långsammare än jag borde och ville men ändå med ljust sinne. Jag gladde mig åt att jag kunde cykla överhuvudtaget. I efterhand har jag fått veta att jag har järn- och blodbrist så det kommer bli bättre snart i alla fall – en hästakur med järn och oplanerad vila, men jag kommer igen!

FIK trampen passerar precis utanför vår dörr, men ändå gick banan på jättefina vägar som vi inte cyklat innan. Så enkelspårig man blir hemmavid och bara alternerar mellan samma rundor! Det ska jag bli bättre på – att utforska nya vägar. I skogen ger det sig lite av sig själv för jag har så uselt lokalsinne. Jag kör på och hamnar på ställen jag inte tänkt för att jag svängt på ställen jag inte skulle. Men det går ju egentligen inte att cykla fel – jag tar bara ett annat håll! Ofta.

Underbart vackert i skogen nu!

Giro de gelato anordnades av Trek i Halmstad tillsammans med Sia glass, Scan och Feldts konditori. Underbart väder, härligt folk och finfina depåer. Glass och bulle i Slöinge och sedan massa gott grillat när vi kom tillbaka till Halmstad. Stort plus för många vegetariska alternativ!

Här bombar vi på Giro de Gelato i våra egendesignade Kalaskläder!✌🏼

Billingeracet är en del i Långloppscupen. Jätteroliga lopp med blandad svårighetsgrad. Har ni testat? Jag upplevde Billingen som tekniskt rättså svårt på sina ställen. Och backigt!! Det hade kommit en hel del regn dagarna precis innan så det var otur, gyttjebad deluxe. Men ändå väldigt rolig bana! Långa lugnet går i helgen som kommer men det loppet missar jag tyvärr. Ska fortsätta ladda och så hoppas hoppas hoppas HOPPAS jag kunna köra Lida Loop den 10/6. Håll tummarna!

Efter Billingeracet – Trötta och glada! Brian körde grymt bra, 3:a i motionsklassen trots en del tekniskt strul. Han är min idol och förebild❤️

Göingerundan var också ett fint lopp, det är Hässleholms CK som arrangerar och det gör dom riktigt bra. Glada tillrop och god fika i depåerna, så som ett motionslopp ska vara. De hade valt fina slingriga vägar, förbi sjöar och genom bokskog.  Skåne är fint! Och inte alls platt.

Idag ska jag rulla en liten runda och testa min nya racer. Det är en Cannondale Supersix Evo, får se om vi kan komma överens. Det blev påtryckningar i cykelgaraget nämligen; tandemcykeln är en Cannondale, våra MTB också och Brians racer med. Min Merida Reacto passar inte in längre 😉 Men jag gillar den mycket så vi får se om Evo:n får stanna… Oavsett vad så blir det mysigt att komma ut i solen en sväng.

Cykla säkert, snyggt och smart – och ha roligt!

Facebook Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *