Lopp i Vänersborg

I helgen körde jag grand prix och linjelopp i Vänersborg. Båda dagarna bjöd på strålande sol och perfekta banor 🙂

Ett grand prix (eller criterium) är ett kortbanelopp där man kör varv på varv på en kort (oftast teknisk bana) under en viss tid plus ett eller två varv. I mitt fall handlade det om 25min + 2 varv. Banan vi körde var 1.7km och innehöll nio höger- och vänsersvängar, ett par sektioner kullerstenar men breda, jämna och fina vägar och man kunde trampa igenom de flesta av svängarna. I Australien körde vi criterium hela sommarhalvåret men sedan jag flyttade har jag inte kört ett enda så det var lite skräckblandad förtjusning på startlinjen. Loppet i sig flög fram! Min plan var egentligen lite annorlunda än hur jag körde och helt plötsligt kollade jag på klockan och insåg att det hade gått 19min! Jag hade tänkt att jag skulle försöka rycka efter ca 10min… Jag behövde nog de där extraminutrarna för att känna mig lite bekväm på banan och få upp självförtroendet lite.

Jag hann inte fundera speciellt mycket på saken för bara någon sväng senare kom det en attack som jag följde, dock kom jag inte helt ikapp utan var på ett litet avstånd ända till mållinjen. Med det bröts fältet upp med tre varv kvar och då var det bara att köra för att hålla undan. Charlotte som attackerade vann sin åldersgrupp och jag höll undan och vann min.

Jag åt en gel innan loppet och drack lite vatten under loppet. Under ett så kort lopp brukar jag inte ens ha med vatten men jag drack lite för att stilla nerverna…

Ett varv kvar – bara att trampa på!

Linjeloppet var 58km och vi körde två varv på samma lite lätt kuperade bana. Under större delen av första varvet hände ingenting utan gruppen höll ihop i jämnt tempo. Tyvärr var det en krasch strax innan slutet av första varvet. Det hela hände väldigt snabbt och jag uppfattade inte vad som pågick, förutom att jag vejde för cyklister och att det såg väldigt otäckt ut. Tur i oturen var att det hände precis efter att en bil kört om och de som kraschade såg ut som om de körde ner i en grässlänt. Följebilen stannade och såg efter de som var inblandade och loppet fortsatte, även om vi alla var omskakade och väldigt oroliga över stackarna som kraschat. Olyckor är ju det som är värst med cykling, för oss hände det på platten, perfekt, bred väg, lite lätt medvind och i ca 40km/h, helt oförutsägbart och så himla otrevligt! Jag hoppas att tjejerna var okej! Jag har haft lite kontakt med en av dem och hon hade inget brutet i alla fall men antagligen hjärnskakning.

Under andra varvet hade Caroline och jag planerat att vi skulle trycka på lite under en uppförsbacke och komma iväg. Ibland får man försöka komma loss upprepade gånger men vi kom iväg redan på första försöket och när vi fått en liten lucka körde vi lagtempo för att utöka luckan. Vi jobbade bra tillsammans under resten av loppet (22km eller så), hon är något av en bergsget så hon körde först uppför och jag var snabbare på platten och utför. Jag tycker att det är betydligt enklare att köra på när man jobbar med någon än när man sitter ensam med hjärnspöken och lite halvsega ben… Det hela avgjordes i en spurt där jag lyckades dra det lite längre strået.

Jag åt en gel ca 20min innan loppet, drack en flaska vatten under och åt en gel när det var ca 10km kvar. Den sista gelen gjorde nog ingen skillnad annat än i mitt huvud 🙂

Det är inte varje dag man blir interjuvad efter ett lopp 🙂 kul ide och lärorikt eftersom de pratade med alla som vann sin klass.

Tack till Vänersborg och Wänershof CK för ett par fantastiska dagar! Jag kommer tillbaka nästa år.

Facebook Comments

3 reaktioner på ”Lopp i Vänersborg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *