Siljan runt ett bra genrep

Förra året var det kallt och regnigt här i Dalarna när det traditionsenligt cyklas Siljan runt första helgen i juni så många förknippar säkert både loppet och Dalarna med just kyla och regn.

Men i år har vi ju liksom många andra haft sommar värme hela maj och i lördags när Siljan runt kördes för 51 gången var det i strålande sol och inte mycket vind. Perfekt för cykling alltså!

Både för att det är ett av våra stora cykellopp här i Dalarna men också för att det ligger väldigt bra i tiden för genrep inför Vätternrundan om två veckor är det en bra genomkörare.

Min grupp som satt ett mål att cykla Vätternrundan på 9timmar, ja gärna någon minut till godo. Sub 9 som man säger. Min klubb Brudpiga är en liten klubb och de snabbaste cyklisterna har som mål att klara sub 7 tillsammans med cyklister från andra dalaklubbar, så vi andra har satt ett mål som är tufft för några medan andra har över kapacitet. Jag hör till de som har ”spänt bågen” och ska försöka överträffa mig själv. Alltså både nervöst och spännande.

Jag har alltid tränat för att det är så roligt och för att jag mår så bra när jag tränar/ eller efteråt! Men att bara åka runt i komfortzonen gör en inte till en bättre cyklist.

Med lite spretigt gäng vad det gäller åkstyrka jobbar vi mycket med att få i hop vår klunga så att vi cyklar energisnålt och säkert. Mycket ska klaffa för att alla orka följa gruppen. Mycket av nyckel till det är ju att vi cyklar så jämnt och utnyttjar terrängen ,lugnt uppför och snabbt utför och på platten.

Siljan runt var alltså vårat genrep, 16 mil runt Orsasjön och Siljan.

Lite nervös var jag såklart och tidsmålet 4.30 känndes tufft ,men inte omöjligt. Med lite tuffare mål än tidigare kommer ju också lite trista beslut som att lämna den som punkterar eller måste släppa klungan. Men motivationen att cykla bra höjs ju också. Planen var att komma i väg ganska tidigt så att vi slapp så många omkörningar. Min personliga plan var att cykla smart det vill säga inga ryck och att lägga mig bak om jag började känna minsta lilla trötthet och att komma i håg att dricka.

Första halvan gick väldigt bra  snabbt och lite mera lätt cyklat trots några partier(dock korta) med vägarbete och väldigt stenigt. Som tur var hade ingen av oss någon punka under loppet men här var jag riktigt orolig. Jag drack men inte så mycket att jag behövde en ny flaska vid vårat korta stopp i Tällberg. Helt underbara Hanna, Claes och Helen hade ordnat med nya vattenflaskor, saltlakrits och bananer för de som behövde fylla på. Några skyndade sig att lätta på trycket också. Men tack vare service fick vi ett snabbt och effektivt stopp. Bra med hemmaplan. I Leksand var mycket folk ute och hejade, både släkt och vänner så det kändes riktigt peppande och kul.

Sedan började det kännas lite tuffare i backarna på skogen emot Sollerön. Här känner jag vägen väldigt bra då vi tränar intervaller här varje onsdag med klubben. Varje slakmota har genomlidits förr om man säger så!!

Sista milen var riktigt kämpig och sista backen var väldigt lång, men att rulla in på 4.23.24 var jag jättenöjd med. Kan knappt tro att jag fixade det. Naturligtvis är det tack vare mina klubbkamrater i klungan som gör mig stark ,delar vinden och och peppar i backarna. Men också lugnar mig när det behövs.Tillsammans är vi starka stämmer här.

 

Att för bättra till Vätternrundan är alltså att dricka mera och att gå bak i svansen och vila ibland, man får missa en förning det vinner inte bara du på utan hela gruppen. Men det är också viktigt att njuta lite och nöjd med sig själv också att lilla jag kan också göra bra saker.

 

Facebook Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *