Ränneslättsturen – en bergochdalbana

Förra söndagen körde jag Ränneslättsturen i Eksjö, en del i Långloppscupen MTB. Vill först och främst förmedla ett stort WOW! Vilken fantastisk bana! Jättefina stigar som slingrade sig upp och ner, fram och tillbaka i skogen. Varierat underlag och terräng gjorde sitt till för upplevelsen! Inget tekniskt svårt men väldigt fin mountainbike åkning.

Något annat som går bergochdalbana under ett långlopp, i alla fall för min del, är det mentala. Under 78km hinner man tänka en del!

Ena stunden känner jag det goa flowet i hela kroppen, varje kurva tas på rätt sätt och jag känner mig nästintill oövervinnerlig. Stark! Känner för första gången på två månader att det faktiskt finns lite tryck i benen.

Bara lite senare gör sinnet en djupdykning. Flowet försvinner, jag undrar om jag kommer klara hela vägen in i mål. Tryck i benen? Hur kunde jag inbilla mig det? Jaja, trampa på. Jag bryter inte, så är det bara.

Puh, grusväg! In med en gel, släpp av lite – positiva tankar. Kom igen nu! Ökar farten. Kommer ifatt ett gäng killar, trycker på så jag kommer före in på stigen. Glada tillrop bakom efter en stund – ”detta hjulet släpper vi inte, hon är ju en teknikdrottning!” Nåja.. lite överdrivet, men jag blev jätteglad för berömmet och det gav välbehövlig energi rätt in på kontot!

Gick över styret i en utförslöpa med djup sand, klantigt. Slog mig inte men blev irriterad på mig själv. Liten svacka igen en stund. Sedan vipspips var humöret och flowet på topp igen!

Blev stucken av en geting i armvecket strax efter att jag blivit omkörd. Skrek rätt ut och skrämde skitslag på killen som körde om. Han saktade faktiskt in och erbjöd sig att hålla sig bakom om han störde mitt lopp! Fick ur mig att jag blivit stucken och sen gasade jag på. Förbannad var jag över hur ont det gjorde!! Bra för snittfarten 😉

Det mesta av loppet är jag ändå väldigt glad. Och tacksam. Blodvärdena är fortfarande inte bra, men det känns att det går på rätt håll. Så det är bara att kämpa vidare och vara glad att jag kan vara med. Att behöva stå vid sidan av är inget vidare.

Jag krigade mig runt och fick belöningen redan innan mål – där stod Brian och hejade ❤ Så då kunde jag öka sista biten!

Allting runt omkring loppet var också så himla bra. Funktionärerna, medtävlande och publiken. God stämning och respekt för varandra.

Vi körde upp kvällen innan och bodde på Eksjö camping, den kan jag också verkligen rekommendera! Supermysigt! Cyklister fick dessutom checka ut senare, stort plus.

Nu laddar jag för Swix Uddevalla MTB på lördag. Sugen? Det är inte för sent att anmäla sig 😊

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *