Det närmar sig mästerskap

 

Hej på er!

Två dagar kvar tills jag står på startlinjen här hemma i Falun för att köra Lugnet XCO, ett C2-race. Ska bli riktigt roligt att få tävla här på min andra hemmaplan. Blandade känslor då SM går av stapeln nästa vecka också. Jag förstod aldrig hur kroppen skulle bli påverkad av en allvarlig hjärnskakning, även om många sa till mig att detta kommer ta tid så var jag för att lyssna. Jag sa att jag skulle vara tillbaka till SM, jaa jag är tillbaka, men om kroppen orkar att köra race vet jag inte än. Istället för topplaceringsmålen jag satte upp i början av säsongen har jag ett mål och det är att genomföra båda racen och ha roligt! Det kommer fler mästerskap, det kommer fler tävlingar och det är en vinst i sig att bara få kunna tävla igen.

Efter mtb-vättern började jag träna efter Anders upplägg, ett upplägg jag verkligen trivs med! Men min kropp har varit väldigt segstartad, jag väggade bokstavligen på varannat pass första veckan. Men för varje vecka som har gått så måste jag säga att det lossnat mer och mer. Men jag förstod med tiden att hjärnskakningen skulle spöka hos mig ett bra tag. Idag är det nästan 8 veckor sedan jag kraschade och jag arbetar fortfarande med hjärnvila och lyssnar extra mycket på kroppen, hjärntrappan.

Det har och är väldigt jobbigt mentalt, men jag har så många människor runt omkring mig som stöttar mig varje dag. Jag har mer motivation än någonsin till att göra det jag gör, det är bara att acceptera läget och blicka framåt!

Men varför klaga så mycket?

Jag har valt den här sporten för att jag älskar adrenalinet, jag älskar utmaningen, jag älskar att cykla tekniska stigar och göra det bra. Att stå på startlinjen och kroppen pumpas med adrenalin, det är en speciell känsla. Att gå i mål på en tävling där allt klaffat, det är inte många sådana race på en säsong, men den känslan är något av det bästa. Jag är medveten om vilken risk jag utsätter mig för genom att hålla på med mountainbike, att krascha är en del av sporten. Ibland flyger man över styret och får skrapsår, en annan gång flyger man över styret och slår i huvudet. Man får inte vara rädd, för isåfall har jag valt helt fel sport. Jag är inte rädd för att krascha även om jag vet riskerna, men det är även något som bidrar till adrenalinpåslaget man får av att cykla mountainbike. Det finns inget jag tycker är så roligt som att cykla i skogen!

Jag har kunnat träna på precis som jag velat, jag kan träna på samma nivå som innan kraschen, det gör mig glad! Kroppen är inte riktigt där än, men med tiden kommer den vara det. Och att även att jag kan träna med mina vänner gör att detta är så mycket lättare. Även om det inkluderat ett och annat pass på landsvägscykeln 😉

Jag ser fram emot sista halvan av den här säsongen, SM ska bli roligt det också, det är något speciellt med att vara på mästerskap, det är en härlig stämning!

Ha det gott!

//Alina

Facebook Comments

1 reaktion på ”Det närmar sig mästerskap

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *