Semestern är äntligen här – men först en resumé om vad som hänt :)

Vätternrundan loppen blev en ganska bra urladdning, både fysiskt och mentalt. Rent fysiskt gick jag hårdare på framförallt Tjejvättern än vad tanken var från början, och de andra loppen gick jag väldigt bra på också, så det passade bra att Midsommarhelgen kom. Vi hade inga stora planer för Midsommar mer än att den skulle på något sätt firas uppe i Dalarna hos min pappa. Det blev en lugn tillställning med bara familjen. Annars brukar det kunna vara upp till 20 personer som firar tillsammans, vilket också är väldigt roligt Men i år behövde vi nog alla en lugn helg. För min del var det verkligen välbehövligt.

 

Vi tog givetvis med oss cyklarna upp eftersom vi var strax utanför Falun, och Lugnet i Falun har ju grym MTB anläggning och den blir bara bättre för varje gång vi är där uppe känns det som. Det har byggts pump tracks och en ny XCO bana. Vi hade ambitioner om att cykla fler dagar men det blev en tur om 17km på den röda leden. En lugn tur, mest för själen och för den fina banans skull. Man kan inte alltid köra på max utan ibland måste man lyssna på vad kroppen ger för signaler, och kroppen har varit seg och urladdad ett tag nu. Utöver vår lilla MTB tur fick jag även ihop lite simning inför Vansbrosimmet, då dom bor precis vid en sjö, då får man passa på. Även om det vat 14 grader i vattnet så blev det några kilometer simning under helgen. Även för simningens skull blev det lugnt och försöka få till en lugn simning och hitta någon form av rytm.

 

Veckorna och helgerna bara flyger iväg och helgen efter midsommar var även den fullbelagd, med Lars Winnerbäck i Linköping och dagen efter var det dags för en planerad möhippa i Karlstad. Det blev minst sagt en maxad helg, på alla sätt och vis.

 

Ja men varför inte fortsätta i samma tempo? Helgen efter det, nu har vi alltså helgen 7:e juli vilket i sin tur betydde Vansbrosimmet och ännu en helg i Dalarna. Vi åkte upp till Dalarna under fredagen för att under lördagen ta oss till Vansbro för att simma 3km och därmed klara av del 3 av 4 i En Svensk Klassiker. Inte ett dugg orolig över huruvida jag skulle klara det eller inte, det var bara en fråga om hur kroppen skulle känna. Mitt mål var ju såklart att slå förra årets tid (1:08) och jag hoppades på att jag kunde simma på bra för att komma under timmen. Kom långt in till höger i starten och fick kämpa för att komma ut och få ett bättre läge vilket tog tid och en del energi för att försöka simma om så lugnt och säkert som möjligt. Men kunde i alla fall tillslut simma in på 1:03:11. Dom där gnagande 3:11 alltså. Det är bara att inse att minuterna inte är på min sida detta år i något lopp. Men jag crawlade hela vägen vilket också var ett mål. Inväntade två stycken i familjen som också gör klassikern men som hade senare starttid, när de gått i mål var det snabba ryck hem till Sverige matchen !

 

Det blev en trevlig kväll i Dalarna med fotboll och grillning vid sjön. Senare på kvällen kom diskussionen upp om vi skulle köra Mörksuggejakten 70km i Rättvik.. Det är jag och min man som cyklar MTB, men även en till inom familjen. Jag var sugen att prova loppet, dels har jag hört att det är ett fint lopp, men var osäker då kroppen och huvudet varit segt ett tag. Mannen hade bestämt sig för att inte köra, men vi andra bestämde sent att, äh men vi kör. Så det var bara att planera för att köra ett MTB lopp under söndagen. Mer om det i en Racereport som kommer komma.

 

Men vet ni, nu ska jag ladda batterierna rejält. En vecka på Kreta, med minimal aktivitet på sociala medier och verkligen njuta av att umgås med familjen ! Kram på er 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *