Cykelvasan 94km

Jag lovade ett inlägg om styrketräning för cyklister, det är på gång så Cykelvasan hamnar emellan.

 

Det är något speciellt att bege sig upp till Sälen och stå på starten i Berga By för att ta sig an den 90km långa sträckan i Fäder spår mellan Sälen och Mora. Nu har jag gjort det 4 gånger, 2 på skidor och 2 på cykel, nu är det ”bara” löpningen kvar för en Vasatrippel. Jag visste inte vad jag hade att vänta mig då cykeln mest stått i källaren och jag var helt ärligt sådär sugen på att köra. Jag kunde nästan haft en DNS, men tänkte att det kunde väl iallafall bli ett okej träningspass om inte annat. Inget lopp har hittills inte varit på min sida med minuter mot uppsatt mål. Jag hade såklart ett mål med starten men ville inte hoppas på för mycket utan ville nå mitt andra mål, att hålla min game plan så att säga, och hur var den?

 

Jo förra året var det grymt varmt och jag tog tvärslut när det var lite mer än 30km kvar och fick stanna på resterande kontroller för att försöka svalka mig genom att hälla vatten över mig. Väl i mål uppsökte jag skugga och var helt slut. Kroppen skakade och jag var helt förstörd, det var för mycket pannben, och det ville jag inte uppleva igen. Min plan var att försöka ligga så jämnt som möjligt i känsla och inte pusha mig till gränsen. Tyvärr var det fortsatt krångel med Meridan så att trycka i uppförsbackarna var det inte på tal om, vilket blev mentalt jobbigt då jag tappade tid och placeringar när orken fanns. Nedför och på platten gick de bra och jag kände mig stark, det var kul ! I Evertsberg fick jag lite extra hejarop av familj, dock direkt efter kontrollen fick jag en trassel kedja som gav mig ett ofrivilligt stopp i 10-15min, frustrerande att stå i kanten av en sån skön nedförsbacke och bara se alla susa förbi i full fart.

 

Efter irritation över kedjan la jag fokus på vad jag kunde göra och det var att trampa. Började såklart snegla mot tiden och började känna mig säker på att iallafall slå tiden från förra året och trodde inte minuterna skulle vara på min sida. Men ju närmare vi kom Mora desto mer säker blev jag, jag kommer ta mitt mål, under den berömda 4 timmars gränsen !

 

3:56:54

 

Jag är sjukt nöjd med egentligen hela loppet ! Hur huvudet samarbetade med kroppen. Pushade lagom mycket och lyssnade på kroppens signaler, vilket jag tror att jag behövde. Då vet jag att det finns mer att hämta, men det var inte i det här loppet jag skulle göra det. En härlig känsla att känna sig stark och veta att det finns mer att hämta en annan gång, vilket ger motivation och inspiration till framtidens cykling och ett tecken på att jag börjar komma tillbaka.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *