Första inlägget, kort presentation

Hej!

Mitt första inlägg så tänkte jag skulle presentera mig lite kortfattat om mina cykelår hittills. 

23 år från grums, i Värmland. Jobbar som personlig assistent och pluggar samtidigt. Även spinninginstruktör sen tre år tillbaka. 

Cyklat landsväg i lite över tre år, MTB i ett år. Men landsvägscykling som ligger mig närmast hjärtat.

Kom in på cykel genom att jag alltid cyklade som uppvärmning innan sjukgymnasten och gymmet. Där satt jag alltid och försökte komma längre och längre för varje gång. Blev längre tid på cykeln för varje pass. Till slut fick jag en hybrid. Men jag ville komma snabbare fram. Så första landsvägscykeln blev inköpt på sensommaren 2015. Efter det har jag vart fast. Blev medlem i Skruvstad ik. Blev introducerad till Värmlandserien. Och viljan till att utvecklas blev större.

Införskaffade en ergometer, en monark och wattmätare. Och utvecklingen gick framåt. 

När det började gå bättre på tävlingar och placeringarna blev bättre, så växte prestationsångesten.  Började känna press för att kunna prestera på det sättet folk trodde om en. 

Mars 2017 blev jag sjuk och fick feber. Men ung och dum så ville man inte vila. För man ville fortsätta träna och utvecklas och inte göra folk ”besvikna” om man inte kunde prestera till våren. Hade 40graders feber och fortsatte i samma takt med träningen. Blev frisk några dagar. Sen kom febern tillbaka och kroppen kändes slutkörd. Ont i bröstet och högpuls. På ett spinningpass högg det till i hjärtat och kunde knappt stå. Slutade med att jag blev körd till sjukhus, där de konstaterade hjärtmuskelinflammation. 

Ville inte ta in det och gick tillbaka två gånger till sjukhuset efter det. Ville dem skulle ha ställt fel diagnos. Glad ändå att det var en ”lätt” hjärtmuskelinflammation. 

Lyckades ändå få en okej säsong 2017. Fast inte förrän mot hösten jag vågade gå tillbaka till att träna fullt ut. Men en erfarenhet rikare. 

Under 2018 har prestationsångesten växt. Nästan innan varje tävling i år har jag spytt och inte kunnat fått i mig mat innan. Bestämde mig för att testa att cykla i div 1 i värmlandserien. När man stod på startlinjen och visste vilka som var med så kände man sig bortkommen. Men det var även inspirerande och kul. Lyckades ändå få tillräcklig poäng så det blev vinst i div 1.

Detta året ska jag försöka vända det till något positivt, att folk tror på en. Ska bara känna att det är kul att tävla och att det inte ska vara ångestfyllt. Cykel ska vara roligt. Och ett till mål för detta år är att utmana mig själv mer, och tro mer på mig själv. Detta kommer nog bli ett bra och roligt år! 

2018 Dalsland xc 35km
Mattila 2018
En krasch sista milen som resulterade i 2a plats. Ont och besviken.

Facebook Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *