Inte alltid som man har tänkt sig…

Bilden är från min första Tjejvättern, en duo som tog sig an 100km & därmed mitt första landsvägslopp någonsin, 2016. I år blir första gången jag kör ett landsvägslopp i organiserad klunga med tidsmål 🙂

Det har tyvärr inte blivit så mycket cykling här på vårkanten som jag hade tänkt mig, men känner att vändningen är på väg. Jag tror vilan från den mesta träningen har gjort gott för både kropp och själ efter en lång hockeysäsong. Det blir lätt annars att man fortsätter i samma tempo året runt i och med att hockeyn och cyklingen går i varandra på våren och såklart hösten.

Vändningen är påväg. Jag känner mig motiverad och peppad men också lite nervös för hur formen ska vara till Tjejvättern med Östgötatjejerna. Jag kommer dock kunna få ett kvitto på formen nu på lördag då delar hur gänget kommer köra ett lopp som heter Sommen Runt som är 124km långt. Jag hoppas jag kan hålla ihop mig själv under loppet och inte tappa klungan. De träningar jag ändå har hunnit göra har känts bra, så jag hoppas att formen finns där trots allt. Det ska bli otroligt roligt att köra ett lopp som jag inte tidigare har gjort. Hoppas på en härlig lördag med härligt väder och glada cyklister.

Nästa vecka kommer ni få en liten rapport om hur var formen? Och vad mer för planer finns för cykelsommaren. Jag lovar det vill ni inte missa 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *