Vätternveckan episod 1

MTB~Vättern och Tjejvättern 2019

Fredagen den 7 juni packade jag och min vän Lotta bilen full med cyklar och packning för att spendera två dagar i Motala och genomföra dessa lopp tillsammans.

MTB~Vättern 50 km: Starten gick 17:30. Strålande väder i rättan tid. två timmar innan starten spörjande det och åskade så marken skakade. Men nu lyste solen från sin bästa sida och hela stämningen i starten sprudlade av skratt och laddning. Väl igång trampade vi på ordentligt, första kilometrarna är på asfalt innan man kommer upp i skogen. Loppet är verkligen så naturskönt och jobbigt. Sega uppförsbackar så man känner att man har ben om man säger så…. Stenarna var hala i skogen och rötterna glashala av regnet som kom tidigare. Jag tog det lugnt, ingen stress. Inte göra någon vurpa då jag har Tjejvättern och det viktigaste helgen efter…Vätternrundan.

När jag kommit ungefär 25 km..vid slussen, där dom härligaste uppförsbackarna är, uppför i trappa, så härligt…men vad fan händer? På första trappan…går kedjan AV! Nej, inte sant…hör hur publiken surrar: ”stackars tjej”, ”kedjan är av”…

Så fan heller att jag ska gå av nu. NOT! Jag knallar upp för backen och letar efter en funktionär….”finns det någon servicebil här”, ropar jag….”napp, men en följebil”, säger en funktionär. AH! Ok.

Jag knallar dit, supergo grabb hjälper mig och jag hjälper honom att sätta fast cykel på Thulestället. Tur vi kan hjälpa varann. Hahaha! Han kör mig 2 km bort till närmaste depå. SERVICEBIL!! Yeeaahh! Kilen där börjar böka med min cykel, jag kränger gött i depån så länge. HA! Jag ska i mål!

Drygt halva loppet kvar. Jag tar det varsamt, men blir ju lite spänd när cykeln hade packat för sig innan. När vi släpper skogen och börjar färden mot mål i Varamon och vi börjar cykla på mysiga grusleder, passerar en grym uppförsbacke på ett fält, segt som tusan, tugga tugga tugga! JA! Fixade det. Sen la jag benen på ryggen igen. Fort fort. Omkörning på omkörning fram till målet! Så nöjd! 15 minuter sämre än förra året.

Om ni inte fört MTB~Vättern, gör det, så roligt lopp. Finns även i 25 km långt.

Tjejvättern 100 km: Lördag morgon den 8 juni var det dags att rasta våra bockstyren…Tackar ännu en gång Stadium för startplatserna som jag vunnit. Vår start gick 08:54. Det var varmt ute redan nu. Mätta av rulle rullade vi ner till starten. Vi kom överens att ta det lite mer lugnt, inte bränna på. Då jag vill spara benen något inför Vätternrundan som går helgen efter. Flöt på bra, ingen blåst. Vi, jag och Lotta ledde klungan….ingen vågar, vill och orkar dra oss? Okey, vi drar då…hmmm.Ja så blev det. Vi drog många tuffa tjejer denna lördag från Motala, till Motala igen.

Ombergs backen, den är fruktansvärt lång, den är brant, den är jobbig, den är seg, men den är inga problem. Lätt växel och tugga uppför. Dock så är det lite synd att inte alla kan höger och vänstertrafik. Många kan inte tecken osv. När man väl trampar uppför så helt plötsligt har några tjejer tagit fika på vänster sida mitt i backen. Som jag är är så ropar jag till alla som inte håller till rätt kant.

Men som ni vet så efter en uppförsbacke kommer alltid en nedförsbacke. Så det var skönt. Att känna vinden och bara rulla nedför på den smala asfaltsvägen som var lite för hålig.

När vi hade cyklat halva loppet, ca 50 km så stannade vi till snabbt för energi på en parkeringsficka, vi valde att inte ta någon depå alls förutom en snabb egendepå på halva.

Vi kom ikapp en stark kvinna, vi låg en stund bakom, skönt att få ”vila” lite. Vi frågade henne om vi skulle hjälpas på sista delen, hon var med på det. Så hjälptes åt att dra i starkt tempo, högre än vad vi kommit överens om innan loppet jag och Lotta. Men nu flöt det på så bra. Vid ungefär 2 mil kvar kom en tjej till som hamnade jämnsides om mig, så jag frågade henne om hon vill vara den fjärde? och det ville hon. Så var 4 grymma brudar i mål efter en härlig lördagsrunda.

Facebook Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *