Gabriella Nevala

Gabriella Nevala, Sandviken, 31år.

Instagram: @gnevala

Hur kommer det sig att du  började cykla?

Jag har alltid tränat, Sprungit i skogen, vandrat, styrketränat, simmat öppetvatten. Men efter att dottern föddes 2016 har jag inte kunnat springa utan har cyklat asfalt/grusväg som rehab. Sedan kom nästa kris hösten 2017 då dottern blev sjuk i den aggressiva sorten av Leukemi, AML och efter ett återfall fick hon genomföra en stamcellstransplantation.

Men mitt i vår mörka vardag fann jag cyklingen. Jag började cykla i skogen för att jag märkte att jag mådde bra av naturen och rörelse. Sedan provade jag och sambon MTB på lederna i fina Högbo och jag kunde knappt ta mig över en rot och var väldigt arg på alla stenar som var i vägen. Av en slump så såg jag att det fanns teknikkurser att anmäla sig till i Högbo. Utan att tänka så anmälde jag mig, men inga andra var anmälda så det blev en privatkurs, vilket var ännu mer givande. Äntligen fick jag tips och knep hur jag skulle ta mig över olika hinder och där var startskottet. Jag la all annan sport på hyllan och började cykla 3-4 dagar i veckan. Jag märkte att cyklingen har en läkande effekt på mig som ingen terapeut har lyckas bidra med. Att efter varje runda klara nya hinder har förbättrat mitt självförtroende och gett mig kraft att orka. Jag är helt förälskad i stigcykling!

Vilket är ditt bästa cykelminne?

Jag är ny inom stig-cykling och är euforisk efter varje runda, är inte formen på topp så finns det alltid något fint att ta mig sig av naturupplevelsen. Ett stort minne var att gå i mål på MTB-Vättern, jag var nervös att det skulle vara för tekniska stigar och hade aldrig cyklat ett lopp eller i en grupp. Men efter ha laddat upp med bök och stök på hemmastigar så var det inga problem. Däremot testade uppförsbackarna formen rejält för en cyklist som kommer från platta Sandviken.

Men det bästa minnet är ändå när vi i Augusti tog med cyklarna hela familjen och åkte till Sälen fjället. Vi utgick från Kläppens camping och provade kläppens leder, Rörbäcksnäs och Trysils MTB-arena. Sonen 8år orkade cykla för egen maskin och dottern 3 år satt fram på sambons ram på en ”Feva star seat”. Hela familjen hade jätte roligt och det var inte sista gången vi åker på MTB-semester.

Mål och planer för framtiden?

Först ska jag bemästra vintercykling, att ge mig ut i mörkret med hjälm-lampa ensam kommer bli en stor upplevelse. Allt är nytt och spännande, målet är att svarta leder ska bli det nya röda. Jag vill fortsätta utvecklas tekniskt, det finns en stor hatkärlek till stora stenar och hala rötter, men inget slår känslan efter att ha övervunnit rädslan. Jag står och velar mellan att anmäla mig till flera lopp eller hoppa över det? Något lopp blir det definitivt då det är en bra drivkraft för mig att träna upp konditionen. Sedan längtar jag redan till vår och sommar 2020 då husvagnen kommer att få rulla runt till olika platser i Sverige för att cykla med familjen på och downhill lederna i Järvsö är en given plats att besöka. Jag har även dolda planer att anmäla mig till något MTB-tjej läger. Att bli ambassadör för cykeltjejer ger mig möjlighet och drivkraft att inspirera andra tjejer att prova MTB, jag hoppas att jag kommer lära känna fler tjejer som cyklar stig eller vill prova. Jag vill visa att oavsett nivå så finns det stigcykling för alla.

Du hittar alla Gabriellas inlägg här!