Maria Öhlund

Maria Öhlund, Torslanda, 38år.

Hur kommer det sig att du började cykla?

När jag var i 4 års åldern fick jag min första riktiga cykel, en rödmetallic Crescent. Pappa sprang och höll i mig tills jag hittade balansen och cyklade mina första varv hemma på gården, jag älskade frihetskänslan och farten. Tillsammans med några kompisar började vi cykla upp och ner för trottoarkanter, genom en och annan rabatt och över gräsmattorna, djupa vattenpölar var en favorit där vi kunde tävla om vem som skvätter högst när vi cyklade så snabbt vi kunde genom dem. Cykeln blev också friheten att kunna ta sig snabbt till vänner, stranden, affären och stallet. Med en ryktlåda på pakethållaren kunde jag ta mig till stallet innan bussarna börjat gå på helgmorgnarna.

På 90-talet upptäckte jag mountainbiken, jag hade inte längre tiden för hästar men saknade naturen och ett sätt att upptäcka nya stigar och vägar snabbare än till fots. Min mountainbike cyklades på grusvägar, till affären men även på stigar. Åren gick och jag träffade min blivande man som köpte en mountainbike kort efter vi träffats, den hade dämpare fram och våra turer i skogen var inte alls så kul som jag hade sett framför mig. Skulle jag köra samma stigar så var det bara att uppgradera till ett nytt åk. Några nya cyklar för oss båda har det blivit efter det och stigcyklingen har blivit vårt största intresse. Ett intresse, en träningsform, en livsstil som också har breddats, idag cyklar jag också enduro, landsvägscykling och grusvägsracer (gravelbike).

Vilket är ditt bästa cykelminne?

Jag har många underbara cykelminnen men de som utmärker sig är tillsammans med vänner, när vi är ute på längre turer och upptäcker nya områden. Jag minns en sensommartur som gick förbi en liten sjö där man ofta är helt själv då den ligger lite avsides och lite mer svåråtkomligt. Turen bjöd på härligt väder, fika och bad vid sjön där vi var helt själva. Trevligt sällskap, fin natur, perfekt väder, cykling, fika och bad.

Mål och planer för framtiden?

Det är viktigt att ha både kort och långsiktiga mål och planer. Förra säsongen var ett av mina mål att bli duktigare på att cykla uppför tekniska stigar, jag gillar ju annars att cykla snabbt nerför. För att nå mitt mål bestämde jag mig för att 1.) Välja svårare partier uppför och inte bara ta de lättare vägarna upp 2.) Välja ut specifika ställen där jag skulle titta på linjer och öva om och om igen. Jag tog också hjälp av tränare. Min plan fungerade och jag blev duktigare uppför, mitt mål var mätbart och jag kör upp på flera ställen där jag inte kom upp tidigare.

Mitt mål för säsongen 2019 är teknikövningar som manuals och wheelies (att cykla på bakhjulet). Kort och gott ”lite kul att kunna grejer” men som också bidrar till balans och kontroll på sig själv och cykeln. Jag ska jobba med dessa en i taget och lite varje gång jag är ute och cyklar i skogen. En annan plan jag har inför cykelsäsongen 2019 är att utforska fler stigar i Änggårdsbergen inför mina guidade turer som jag håller för Treks tjejgrupper ”Tjejernas kväll på stigen”.

Du hittar alla Marias inlägg här!